wakingupinboston.blogg.se

Mellan Juli 2013 och Juli 2014 kommer jag, Johanna, arbeta och bo hos en familj i Boston, som deras Au Pair. Här kommer jag skriva och lägga upp bilder som rör min resa. Välkommen!

Första arbetsdagen

Kategori: Allmänt

Okej, så Steffi (den gamla au pairen) kom idag på morgonen. Vi åkte och lämnade pojkarna på day-camp klockan 9 och sen visade hon mig runt. Vi åkte till skolan, biblioteket, till affären, banken (och fixade ett konto med tillhörande kort), mormors hus, byn, kyrkan och the YMCA Center. Det gick ändå lättare att hitta än jag vågade hoppas. Ni som känner till mina lokalsinnessvårigheter undrar säkert hur jag ska klara av detta, men jag ska nog lära mig. Jag kan redan vägen till skolan och the YMCA, vilket är det jag behöver imorgon. Sedan har bilen en grym GPS där jag bara kan trycka in adressen och sen är jag good to go ;) Bilen är väldgt stor men det är jag ju ganska van vid. Pedalerna är känsliga men det vänjer man sig ju vid + att den är automatväxlad så det är bara vänja av sig från känslan att jag borde växla. Det svåraste är nog deras uppfart som är lite knepig. Man måste backa lite snett, i nedförsbacke, för att komma ut på vägen, utan att slå i stenmuren på någon sida ;) Heh.. Gör jag det långsamt så funkar det!

Klockan 12 var det dags att hämta upp pojkarna igen och då åkte vi hem och käkade lunch. Vi återhämtade oss hemma en liten stund innan vi åkte till the YMCA och badade. Eller pojkarna och Steffi badade ska jag säga. Jag har blivit förkyld (vilket är riktigt segt och otajmat) så jag valde att inte bada. Vi gav killarna duchar i ducharna där, innan vi åkte hem till 17. Steffi åkte hem (hon åker till Kaleforninen imorn för sin resemånad) och Susan gjorde middag och sen åt vi, jag och hela familjen. Och plötsligt så är vi framme i nutid. Om någon undrar vad som hände med den tredje ungen idag, så var hon på läger ute på något som kallas för Childrens Island. Det var från 8-5 så Marpa skjutsade och hämtade eftersom båten avgår och ankommer nära hans kontor och butik.
 
Förövrigt, så fungerar det mesta. Hemlängtan börjar dock göra sig känd när jag vet att alla andra är på Hönö... 19 år i rad och så inget 20e... Usch, jag får inte tänka på vad de där borta gör. Då blir jag ledsen. Måste försöka hålla tankarna på något annat.
 
Sist men inte minst: Grattis till världens bästa farfar på födelsedagen! Önskar att jag kunde vara där. Kram!
 
 
 

Kommentarer


Kommentera inlägget här: